Vi hade fått ett antal tusen kronor av en förening för att ge till ett barnhem i Kenya. Genom en av hotellets personal fick vi möjlighet att åka och besöka detta barnhem som har övergivna barn. Föräldrarna har av olika anledningar inte haft möjlighet att ta hand om sina små.

Vi tog en lokalbuss 7-8 km via ett oroligt område där det råder stor risk för rån för att komma från hotellet till barnhemmet. Där träffade vi föreståndarinnan som hade en 2½ månad baby i famnen. Hans namn är Jeremiah.

Historien bakom Jeremiah är att han föddes c:a 2 dagar innan julafton av en mycket ung kvinna som inte kunde ta hand om honom. Hon hade planerat att gå till ett stort varuhus där bara rika männinskor kan shoppa, så hon gick dit just innan affären öppnades. Där stod några och väntade på att dörrarna skulle slås upp. Hon gick snabbt fram till en kvinna, lämnade över babyn och sprang gråtande därifrån.

Vad skulle denna kvinna göra? Det blev uppståndelse runt henne för vad skulle hon göra ? Hon fick ett råd att lämna babyn till ett barnhem och det fanns en person som hjälpte henne med det. När de kom till barnhemmet var föreståndarinnan tveksam om att ta emot en nyfödd eftersom hon inte hade ekonomi att köpa mat till honom. Hon tog ändå emot honom och gav honom potatismos utblandat med vatten.

Han var mycket späd och vi såg att han var undernärd. Dessutom hade han feber och infekterade ögon. Vi berättade att vi fått pengar som vi skulle hjälpa barn på ett barnhem med och vi frågade om vi fick köpa mjölkersättning och nappflaska. En burk som kostar 60 kronor skulle räcka i 5-6 dagar så därför handlade vi så det skulle räcka några månader. Efter 2 veckor besökte vi honom och då åt han med förtjusning sin mjölkersättning och han höll i flaskan och vi kunde se att han såg friskare ut.

Efter 7 månader var det dags att åka till Kenya igen och vi ville besöka barnhemmet och Jeremiah. Till vår förvåning kom han och gick mot oss bara 11 månader gammal.

Föreståndarinnan sa, ni har räddat hans liv.

* * *

JEREMIAH

We have got several thousand crowns of an associacion to give to an orphanage in Kenya. Through one of the hotel staff we were able to go and visit the orphanage who have abandoned children. Parents could not because of various reasons be able to take care of their children.

We travelled a local bus 7-8 km through a dangerous area with a high risk of robbery to get from the hotel to the orphanage. There we met the matron who had a 2½ months old baby in her arms. His name was Jeremiah.

The story behind Jeremiah is that he was born about 2 days before Christmas by a very young woman who could not take care of him. She had planned to go to a large department store, where only rich people can shop, so she went there just before the store opened. There were some people standing and waiting for the doors to open. She quickly went up to a woman, handed over the baby and ran crying away from there.

What could this woman do? There was rush around her about what she would do with the baby. She was given an advice to leave the baby to an orphanage and there was a person who helped her with it. When they came to the orphanage the matron was hesitant about accepting a newborn because she did not have the finances to buy food for him. She took him anyway and gave him mashed potatoes mixed with water.

He was very weak and we saw that he was malnourished. Moreover, he had a fever and infected eyes. We told that we had money we could help children at an orphanage with and we asked if we could buy milk and bottle. One tin of milk that costs 60 crowns would be enough for 5-6 days so therefore we bought so much so it could be enough for the next  few months. During our visit two weeks later we could see he ate his milk with delight, holding his bottle and we could see that he looked healthier.

After 7 months, it was time to go to Kenya again and we wanted to visit the orphanage and Jeremiah. To our surprise, he came out and went towards us - 11 months old.

Matron said, 'You have saved his life!'

* * *